Nu såg jag hur Larry Higgins och Stan Emiroff intervjuades hos Levin på förmiddagen. Här är repliker från deras samtal och från pilottrailern på "My Life as a Spy of Fortune", Higgins tilltänkta sequel till Stan Emiroffs uppmärksammade nyckelroman Memoirs of a Business Spy (Spionförlaget, 2009):
SÄPO kommer att döda mig. SÄPO misshandlar mentalt och fysiskt. Jag vill att min kontakt ska förräda mig, inte min dotter. Jag är så trött på det perfekta spionskapet. Det svarta fåret till snok. I begynnelsen var ordet. Medelklassens strävan efter äventyr uppväcker Lennox från de gråa.
Legoagenterna ser sig som underställda SÄPO och därför blir de konkurrenter om information också när SÄPO begår övergrepp på rättvisan. Världen delas inte lika mellan väst och öst, än mindre män och kvinnor. Kvinnor vill att mannen ska älska dom, vilket betyder åtrå och ha ett sexuellt förhållande med dem, istället för barnen. Kärlek är det ju absolut inte fråga om. Allt handlar om makt.
Mammorna försvarar inte sina döttrar för att de ser dem som konkurrenter om mannen (för alla är ju underställda honom så lyder ju också kvinnosakskvinnornas argumentation). Och detta har också de svarta kvinnorna gått på.
Författaren Stan Emiroff (som är svensk och hemlig för er som inte vet) var så trött på att agenter X och Y, likt mammor och kvinnor, ska stå för att vara heliga kor, sade han. Svarta får. Denna syn på kvinnor kommer från bibeln, men han tog ett bibelcitat för att uttrycka att Ordet står för Liv. I begynnelsen var Ordet. Och Ordet var hos Gud. Och det är alltså det skapande ordet, som Higgins får av klassen, av toppspionen Ray och av omgivningen. Detta gör att han uppstår från de gråa, så förklarade Stan Emiroff det hela. Memoirs of a business spy har på sin tid förklarat resten.
För en människa kan vara levande fysiskt, men död inuti. Tänka sig att jag och denna svarta får Lennox har kommit lika långt i våra respektive utvecklingar på olika kontinenter och med våra olika åldrar (Stan är kanske yngre än Larry). Men tankar och idéer lever sitt eget liv. De känner inga nationsgränser.
Både de två och Levin är födda in i den svenska medelklassen och har väl lite svårt att se, att det här kan drabba i alla sorters klasser med mammor, som ser sig som underställda männen. Mammor, som inte kan uppfylla den perfekta rollen, som den goda modern. Eller mammor som är blinda för, att de också är människor, för i deras egna föreställningar så är de Modern, den heliga, i Bibeln som i spionvärlden.
Och är man gripen av polis, så spelar det ingen roll hur verkligheten ser ut. Den inre föreställningen överskuggar allt.
Så länge man inte ser att det "nysvenska" utanförskapet inte bara är ett ord, som inte betecknar något verkligt, utan att ord faktiskt står för vad de betecknar. Då går det inte heller att se att verkligheten inte är som bibeln, sagorna eller myterna. Utan att verkligheten är något levande, som är beroende av just också språk. Hur vi betecknar människor runt omkring oss har betydelse. Hur vi ser och beskriver verkligheten förändrar den.
Och en röd fana behöver inte betyda kommunism, mot det svarta. Som Svensson antyder i sin recension från ifjol. Utan en röd färg står för liv. Det har gjort det i årtusenden och det är Liv som står emot Död i den här knytnäven till bok.
Här kan du hitta vad andra bloggare skriver om Memoirs of a Business Spy av Stan Emiroff